Summering av skidsäsongen so far och tankar inför Vasaloppet
Den första oktober i höstas drog jag som sagt officiellt igång träningen mot Ironman. Under hösten hade jag huvudfokus på löpning, men hade som grundregel att köra minst ett pass per vecka cykel, simning och rullskidor. Löpning är min klart bästa gren och det jag hållit på med längst, men jag hade under våren och sommaren inte sprungit så mycket så löpformen var inte direkt på topp den första oktober. Det tog några veckor men sen var jag tillbaka i bra slag. Löpformen har därefter vara stadigt stigande.
Nån gång i december när konstsnöspåren i Västerås blev åkbara skiftade fokus sakta mot mer längdskidor. Längdskidor ingår väl inte i Ironman, så varför kör det tänker ni säkert? Jag tror dock för att hålla motivationen uppe under den annars rätt tråkiga och mörka vintern som vi har här i Sverige, så är skidåkningen grymt bra alternativträning och framförallt sjukt kul. Vasaloppet är dessutom enligt mig det bästa och roligaste arrangemang jag kört alla kategorier så även om jag slutar träna så mycket som jag gör nu så kommer jag nog alltid köra Vasaloppet.
Skidsäsongen drog igång på allvar när jag och pappa åkte på vårt traditionsenliga (två år i rad är väl en tradition...?) Orsaläger helgen innan jul. Spåren var som alltid i Orsa världsklass och jag fick ihop 17 mil fredag-söndag. Efter det var jag igång kände jag.
Första seedningsloppet gick i just Orsa första helgen 2019. Var besviken efter loppet, inte för att formen var dålig utan eftersom jag kommit iväg riktigt dåligt i starten och hela loppet blev ett enda långt omåkande... var inte trött när jag gick i mål vilket inte är bra efter en tävling. Dock lite förvånande visade det sig att loppet räckte till startled 2 på Vasan, vilket var mitt mål med seedningsloppen att klara. Skönt att ha löst det direkt på första försöket.
Nästa lopp var Moraloppet. Här kände jag mig sjukt stark! Hade inte kanonskidor men det gjorde inte så mycket den här dagen. Kom på plats 96:e jämfört med 213:onde förra året, så kul att se att det går framåt! Två veckor senare var jag tillbaka i Vasaloppsspåret och körde Evertsbergsrännet. Här hade jag bra skidor och en bra dag. Kom på 20:de plats och det saknades bara 3 minuter till led 1 seedning.
Förra helgen var det dags för Engelbrektsloppet i Norberg. Hade höga förhoppningar och var riktigt taggad! Dels för att det nästan är "hemmaplan", dels för att många jag känner också skulle åka och sist men inte minst var det debut i den nya tävlingsdräkten från EnviLoop. Tyvärr är skidor en materialsport. Det är inte bara åkaren som ska prestera utan det gäller även att ha bra skidor. Det hade jag inte den här dagen och jag fick kämpa från första stavtag. Vart dock en bra genomkörare inför Vasan.
Idag var det dags för sista långpasset innan Vasan. Körde på konstsnöspåret i Sätra brunn. Enligt mig är det Västmanlands klart bästa konstsnöspår. Gled riktigt fint trots att det var massa plusgrader och solen låg på. Körde i bara underställ och utan mössa på slutet, fick vårkänslor! 4 timmar och 71 km blev det. Kändes riktigt bra, och nu är all träning gjord inför Vasan. Givetvis ska jag inte vila helt i två veckor, men det blir mindre och lättare träning nu för att toppa formen. Fokus kommer istället ligga på skidtester och vallning eftersom det är 50 % av sporten....
Vad har jag då för mål på Vasaloppet? Förra året kom jag runt 1200:de plats. Hade dock en mindre bra dag då jag var sliten från Öppet Spår och stafetten samma vecka. I år blir det inget Öppet Spår och jag är en betydligt bättre skidåkare. Står dessutom ett led längre fram i starten vilket kommer att göra mycket. Så har satt ett högt mål om att bli topp 500! Tider har jag lärt mig är inget man ska bry sig om i skidåkning men är det liknande före som på dagens långpass kan det bli en bit under 5 timmar tror jag. Nu blev det ett väldigt långt inlägg. Ska hålla mig mer kortfattad framöver men kände att jag hade lite att ta igen eftersom jag var lite långsam med att komma igång med bloggandet....Återkommer nästa helg med en uppdatering om hur formtoppningen och skidtesterna går, vi hörs!
Nån gång i december när konstsnöspåren i Västerås blev åkbara skiftade fokus sakta mot mer längdskidor. Längdskidor ingår väl inte i Ironman, så varför kör det tänker ni säkert? Jag tror dock för att hålla motivationen uppe under den annars rätt tråkiga och mörka vintern som vi har här i Sverige, så är skidåkningen grymt bra alternativträning och framförallt sjukt kul. Vasaloppet är dessutom enligt mig det bästa och roligaste arrangemang jag kört alla kategorier så även om jag slutar träna så mycket som jag gör nu så kommer jag nog alltid köra Vasaloppet.
Skidsäsongen drog igång på allvar när jag och pappa åkte på vårt traditionsenliga (två år i rad är väl en tradition...?) Orsaläger helgen innan jul. Spåren var som alltid i Orsa världsklass och jag fick ihop 17 mil fredag-söndag. Efter det var jag igång kände jag.
Första seedningsloppet gick i just Orsa första helgen 2019. Var besviken efter loppet, inte för att formen var dålig utan eftersom jag kommit iväg riktigt dåligt i starten och hela loppet blev ett enda långt omåkande... var inte trött när jag gick i mål vilket inte är bra efter en tävling. Dock lite förvånande visade det sig att loppet räckte till startled 2 på Vasan, vilket var mitt mål med seedningsloppen att klara. Skönt att ha löst det direkt på första försöket.
Nästa lopp var Moraloppet. Här kände jag mig sjukt stark! Hade inte kanonskidor men det gjorde inte så mycket den här dagen. Kom på plats 96:e jämfört med 213:onde förra året, så kul att se att det går framåt! Två veckor senare var jag tillbaka i Vasaloppsspåret och körde Evertsbergsrännet. Här hade jag bra skidor och en bra dag. Kom på 20:de plats och det saknades bara 3 minuter till led 1 seedning.
Förra helgen var det dags för Engelbrektsloppet i Norberg. Hade höga förhoppningar och var riktigt taggad! Dels för att det nästan är "hemmaplan", dels för att många jag känner också skulle åka och sist men inte minst var det debut i den nya tävlingsdräkten från EnviLoop. Tyvärr är skidor en materialsport. Det är inte bara åkaren som ska prestera utan det gäller även att ha bra skidor. Det hade jag inte den här dagen och jag fick kämpa från första stavtag. Vart dock en bra genomkörare inför Vasan.
Idag var det dags för sista långpasset innan Vasan. Körde på konstsnöspåret i Sätra brunn. Enligt mig är det Västmanlands klart bästa konstsnöspår. Gled riktigt fint trots att det var massa plusgrader och solen låg på. Körde i bara underställ och utan mössa på slutet, fick vårkänslor! 4 timmar och 71 km blev det. Kändes riktigt bra, och nu är all träning gjord inför Vasan. Givetvis ska jag inte vila helt i två veckor, men det blir mindre och lättare träning nu för att toppa formen. Fokus kommer istället ligga på skidtester och vallning eftersom det är 50 % av sporten....
Vad har jag då för mål på Vasaloppet? Förra året kom jag runt 1200:de plats. Hade dock en mindre bra dag då jag var sliten från Öppet Spår och stafetten samma vecka. I år blir det inget Öppet Spår och jag är en betydligt bättre skidåkare. Står dessutom ett led längre fram i starten vilket kommer att göra mycket. Så har satt ett högt mål om att bli topp 500! Tider har jag lärt mig är inget man ska bry sig om i skidåkning men är det liknande före som på dagens långpass kan det bli en bit under 5 timmar tror jag. Nu blev det ett väldigt långt inlägg. Ska hålla mig mer kortfattad framöver men kände att jag hade lite att ta igen eftersom jag var lite långsam med att komma igång med bloggandet....Återkommer nästa helg med en uppdatering om hur formtoppningen och skidtesterna går, vi hörs!
Fint väder på dagens långpass i Sätra Brunn.
Länets bästa spår??
Bild från onsdagens träningstävling med Västerås XC ski där jag kom på fjärde plats.
Kommentarer
Skicka en kommentar